Nästan varannan svensk arbetsgivare rapporterar svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Samtidigt lämnar tusentals studenter utbildningar med praktikmoment som aldrig ledde till anställning. Glappet mellan utbildning och arbetsmarknad är inte nytt – men det växer. Och praktik är ett av de mest underskattade verktygen för att minska det.
Kompetensbrist innebär att arbetsgivare inte hittar kandidater med rätt utbildning, erfarenhet eller färdigheter för lediga tjänster. I Sverige är bristen störst inom vård, teknik, bygg, IT och utbildning. Praktik under utbildningen – som APL, LIA och VFU – är den mest direkta kopplingen mellan det studenten lär sig och det arbetsmarknaden behöver.
Hur ser kompetensbristen ut 2026?#
Arbetsförmedlingens bristindex och SCB:s arbetskraftsbarometer visar tydliga mönster:
| Bransch | Bristnivå | Vanligaste praktikformen |
|---|---|---|
| Vård och omsorg | Mycket hög | VFU, APL |
| Bygg och anläggning | Hög | APL, lärlingsutbildning |
| IT och tech | Hög | LIA, högskolepraktik |
| Utbildning | Hög | VFU |
| Hotell och restaurang | Medel–hög | APL |
| Industri och tillverkning | Medel | APL, LIA |
| Ekonomi och administration | Medel | LIA, högskolepraktik |
Bristen handlar inte bara om antal – den handlar om matchning. Det finns studenter och det finns jobb. Men de möts inte.
Tre orsaker till att glappet växer#
1. Utbildningen hänger inte med#
Arbetsmarknaden förändras snabbare än kursplaner. Nya tekniker, nya krav, nya roller – men utbildningar uppdateras långsamt. Utan tät kontakt med arbetslivet riskerar skolor att utbilda för gårdagens behov.
2. Praktiken saknar kvalitet#
Inte all praktik ger arbetsmarknadseffekt. När praktiken blir parkering i stället för lärande, när handledaren inte har tid och när arbetsuppgifterna är irrelevanta, förlorar systemet sitt syfte. SCB:s data visar att praktikanter med meningsfull handledning har signifikant högre anställningsgrad efter examen.
3. Matchningen är ineffektiv#
Studenter hamnar på praktikplatser som varken matchar deras utbildning eller arbetsmarknadens behov. Skolor matchar manuellt, ofta baserat på geografi snarare än kompetens. Företag med störst behov vet inte ens att studenter finns tillgängliga.
Varför praktik är en del av lösningen#
Praktik löser inte kompetensbristen ensam. Men den fyller funktioner som ingen annan utbildningsinsats gör:
Verifiering av kompetens: Arbetsgivare ser vad studenten faktiskt kan – inte bara vad betyget säger.
Anpassning i realtid: Under praktiken lär sig studenten det som utbildningen missade. Det nya bokföringssystemet, den regionala byggnormen, den lokala patientgruppen.
Relationsbygge: Majoriteten av alla rekryteringar sker via kontakter. Praktik skapar kontakten.
Motivation och riktning: Studenter som gör bra praktik stannar oftare i branschen. De som gör dålig praktik byter – ibland bort från yrket helt.
Vad behöver förändras?#
Högre kvalitetskrav på praktik#
Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan behöver skärpa uppföljningen. Det räcker inte att praktik existerar – den måste vara bra.
Smartare matchning#
Geografisk närhet ska inte vara enda matchningskriteriet. Matchning baserat på kompetens, branschbehov och studentens mål ger bättre resultat – och det kräver bättre data och bättre verktyg.
Fler företag i systemet#
Många arbetsgivare med störst behov tar inte emot praktikanter. Ofta för att de inte vet hur, inte har kontakt med skolor eller upplever att det är krångligt. Att göra det enkelt att delta är avgörande.
Mätning och uppföljning#
Vi vet förvånansvärt lite om vad som faktiskt händer efter praktiken. Hur många får jobb? Inom vilken tid? I vilken bransch? Bättre data ger bättre beslut.
Regionala skillnader#
Kompetensbristen ser olika ut i olika delar av Sverige:
- Storstäder: stor konkurrens om praktikplatser, många studenter, fler arbetsgivare
- Mellansverige: balanserad marknad men sårbar vid företagsnedläggningar
- Glesbygd: få praktikplatser, långa avstånd, hög brist i vård och bygg
Det innebär att lösningarna inte kan vara likadana överallt. Glesbygdskolor behöver andra verktyg och mer flexibilitet.
Hur Prakto relaterar#
En digital praktikplattform som Prakto kan bidra genom att effektivisera matchningen mellan studenter och företag, särskilt där manuella processer inte räcker till. När skolor och företag delar samma system blir det lättare att se var behoven finns och var kompetensen utbildas.
Vanliga frågor om kompetensbrist och praktik#
Är kompetensbristen värre nu än tidigare?#
Ja. Demografiska förändringar, pensionsavgångar och snabb teknikutveckling har förstärkt bristen under 2020-talet. Arbetsförmedlingen flaggar att trenden fortsätter.
Vilka branscher har störst nytta av praktik som rekryteringskanal?#
Branscher med hög personalomsättning och tydliga yrkesroller: vård, bygg, restaurang och IT. Där är praktik redan det vanligaste sättet att hitta ny personal.
Kan praktik ersätta annan rekrytering?#
Inte helt, men den kompletterar. Många företag som systematiskt tar emot praktikanter rapporterar att 30–50 % av deras anställningar kommer via praktik.
Vad kan enskilda skolor göra?#
Satsa på APL-kvalitet: handledarutbildning, aktiv uppföljning, bättre matchning och starkare programråd med lokala företag.
Vad kan staten göra?#
Starkare nationella riktlinjer för praktikkvalitet, bättre statistik om praktikens arbetsmarknadseffekt och incitament för företag att ta emot praktikanter – särskilt i bristyrken.
Slutsats#
Kompetensbristen i Sverige är strukturell och växande. Praktik är inte hela lösningen, men den är en av de viktigaste. Om vi höjer kvaliteten, förbättrar matchningen och involverar fler företag kan praktik bli den brygga mellan utbildning och arbetsmarknad som Sverige behöver.
Källor#
- Arbetsförmedlingens bristindex 2025
- SCB – arbetskraftsbarometern 2025
- Myndigheten för yrkeshögskolan – uppföljning av YH-studenters etablering
- Skolverket – uppföljning av APL i gymnasial yrkesutbildning
- Boverket – prognos för kompetensförsörjning inom byggsektorn
